Clownkåren har sedan 2022 bedrivit sjukhusclownverksamhet i Dalarna. Bakom initiativet står Monika Lidberg, barnsjuksköterska och sjukhusclownen Vimsan, som arbetat med sjukhusclowner i 25 år. I dag består Clownkåren av fyra clowner: Monika Lidberg som Vimsan, Maria Nilsson som Pax, Lotta Lagerström som Tant Prick och Myra Neander som Sören. Två dagar i veckan finns de på Falu lasarett och en gång i månaden besöker de Mora lasarett.

Idén föddes långt tidigare, när Monikas pappa blev sjuk och efter sjukhusvistelserna brukade säga att någon borde göra något åt de tråkiga sjukhusen. Efter att ha kommit i kontakt med sjukhusclowner i Skåne startade Monika en verksamhet i Västerås. När hon många år senare flyttade till Dalarna upptäckte hon att motsvarande verksamhet saknades här.

”För många barn kan det vara väldigt viktigt när man är på sjukhus att få en stund som är någonting annat. Vi ser det friska i det sjuka barnet och är ett komplement till vårdpersonalen”, säger Monika.

Det behöver inte alltid bli ett skratt

Clownkåren möter barn och unga med väldigt olika förutsättningar. Några återkommer regelbundet till sjukhuset under flera år och lär känna clownerna väl. Andra möter dem en enda gång, kanske under några minuter i en korridor.

Varje möte börjar med att känna av vad just det barnet behöver. Ibland blir ett blygt möte till en skrattfest. En annan gång kan en stilla sång eller en stunds lek vara det som behövs.

”Det behöver inte alltid vara skratt. Ibland är det ett asgarv, ibland förvåning eller bara att man ser hur axlarna sjunker. Man märker tydligt att det händer någonting i mötet”, säger Maria Nilsson, som är clownen Pax.

Clownerna samarbetar nära med vårdpersonalen och anpassar mötet efter barnets situation. När ett barn är spänt inför exempelvis en provtagning kan clownerna ibland hjälpa till genom att göra något helt annat en stund. Inte för att övertala barnet, utan för att skapa en annan känsla i rummet.

”Det kan bli skratt eller avslappning, fantasi, lek eller glädje. Vi sjunger, trollar och tramsar och försöker göra rummet lite mer lekfullt inom ramarna för vad man kan göra i ett sjukhusrum”, säger Maria.

Ett viktigt nej

En grundläggande princip är att barnet alltid bestämmer om clownerna får komma in. För Monika är den möjligheten viktig – inte minst i en miljö där mycket annat måste ske oavsett vad barnet själv vill.

”De kan kasta ut oss eller säga nej till oss, men inte till doktorn. Det kan vara det enda nej som de kan säga den där dagen, och det är jätteviktigt att de får göra det.”

Att vara sjukhusclown handlar därför inte om att försöka göra alla glada. Rädsla, ilska och sorg måste också få finnas.

”Alla barn är lika mycket värda och alla känslor är lika mycket värda. Vi letar inte efter att alla ska skratta. Är man arg eller ledsen får man vara det. Då kan vi vila i det”, säger Monika.

Hon beskriver målet som att fantasi, hopp och glädje ska kunna finnas även på sjukhus. Genom åren har hon också mött vuxna som fortfarande minns clownerna de träffade som barn.

Stödet ger möjlighet att bli fler

Clownkåren finansierar en stor del av verksamheten genom stöd och bidrag. Leksands Sparbank har tidigare varit med och stöttat föreningen och bidrar nu med ytterligare 150 000 kronor genom Insatser för bygden.

Pengarna har bland annat gjort det möjligt för Clownkåren att ta in ytterligare en clown. Myra Neander, som är clownen Sören, började i verksamheten sommaren 2026. Att de nu är fyra skapar bättre förutsättningar att arbeta två och två och på sikt möta barn på fler delar av sjukhuset.

Behovet finns. Redan i dag får Clownkåren frågor från fler avdelningar som vill att de ska komma, och framåt finns tankar om att kunna möta fler barn även utanför barnavdelningen.

”Det är en förutsättning för att vi ska finnas. Annars behöver vi gå någon annanstans och jobba de dagarna, och det vill vi inte. Ni bidrar verkligen till det här”, säger Monika.