Skogen har en viktig plats i Dalarna. För många handlar skogsägandet om mer än ekonomi. Det kan vara en fastighet som funnits i familjen i generationer, en plats för jakt och rekreation och något att förvalta för framtiden.

Men skogen är också en ekonomisk tillgång, och efter flera år med höga virkespriser har förutsättningarna förändrats.

Årets Skogsbarometer, som tas fram av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna, visar att 59 procent av landets skogsägare upplever lönsamheten som tillfredsställande eller mycket god. Det är en minskning med nio procentenheter jämfört med förra året.

Samtidigt har andelen som planerar att avverka skog under den kommande säsongen sjunkit från 42 till 32 procent.

– Efter några år med höga virkespriser är det naturligt att många skogsägare blir mer avvaktande när marknaden förändras. Skogen ger en möjlighet att tänka långsiktigt, och alla behöver inte avverka just nu. Det viktiga är att besluten utgår från både skogens förutsättningar och den egna ekonomin, säger Fredrik Wike på Leksands Sparbank.

Större framtidstro i Svealand

Trots den försiktigare synen på lönsamheten finns en fortsatt stark tro på skogens långsiktiga värde.

I Svealand, där Dalarna ingår, tror 63 procent av skogsägarna på stigande priser på skogsfastigheter under de kommande tre åren. Det är en tydlig ökning från förra årets 47 procent och högre än riksgenomsnittet på 57 procent.

Samtidigt har andelen som upplever god eller tillfredsställande lönsamhet i Svealand minskat från 65 till 56 procent.

– Det är en intressant utveckling. Även om lönsamheten är mer pressad för tillfället finns en stark tro på skogen som långsiktig tillgång. För många är skogen något man äger under en stor del av livet, kanske till och med över flera generationer. Då är det inte bara årets virkespriser som avgör hur man ser på sitt skogsägande, säger Fredrik.

Även om förutsättningarna kan skilja sig mellan olika delar av landet känner Fredrik igen den nationella utvecklingen bland skogsägarna i Dalarna.

– Min uppfattning är att vi ser ungefär samma utveckling här i Dalarna som i övriga landet. Skogsägarna har blivit mer försiktiga när det gäller avverkningar, men samtidigt finns en fortsatt stark tro på skogen som en långsiktig tillgång. Det är en bild jag känner igen från våra kunder, säger Fredrik.

Ekonomin behöver hålla över tid

När virkespriser och efterfrågan förändras kan det finnas anledning att se över den ekonomiska planeringen kring skogsfastigheten.

För den som nyligen gjort en större avverkning kan det handla om att planera hur intäkterna ska användas och fördelas över tid. För andra kan frågorna handla om investeringar, finansiering eller hur skogsfastigheten så småningom ska lämnas vidare till nästa generation.

Årets Skogsbarometer visar också att många äldre skogsägare ännu inte har börjat planera för ett framtida ägarskifte. Samtidigt är det fortfarande vanligast att skogsfastigheter överlåts inom familjen.

– Skogsägandet innebär ofta stora ekonomiska beslut, men de kommer kanske inte så ofta. Därför kan det vara bra att ha någon att diskutera planeringen med, även när man inte står inför en avverkning eller investering just nu. Vi hjälper gärna till att se över helheten, så att ekonomin fungerar både i dag och på längre sikt, säger Fredrik.

Han tycker också att det är klokt att börja prata om framtiden i god tid.

– Många vill att skogen ska stanna inom familjen. Då kan det vara värdefullt att börja fundera på hur ett framtida generationsskifte skulle kunna se ut, även om det ligger flera år bort. Det ger bättre möjligheter att hitta en lösning som fungerar för alla inblandade.

En bank att prata skog med

För Leksands Sparbank är skogsägare en viktig kundgrupp. Här finns möjlighet att få hjälp med ekonomin kring skogsfastigheten, oavsett om det gäller sparande, avverkningsintäkter, finansiering eller framtida ägarförändringar.

– Skogen är en viktig del av både ekonomin och livet för många här i Dalarna. Vi vill vara en bank som det är enkelt att prata med, både när man står inför ett större beslut och när man bara vill resonera kring sina möjligheter. Det behöver inte finnas ett färdigt ärende för att höra av sig, säger Fredrik Wike.