Många tror att de är redo för kris – men få har förberett sin ekonomi
Allt fler svenskar funderar över kriser, oro och beredskap. Samtidigt visar en ny rapport att det finns ett glapp mellan hur redo vi tror att vi är – och hur det faktiskt ser ut, särskilt när det gäller ekonomin. En ny rapport från Sparbankernas Riksförbund visar att mer än var tredje svensk tror att de skulle klara sig bättre än genomsnittet i en allvarlig krissituation. Samtidigt har nästan hälften inte gjort några förberedelser alls – och över hälften saknar kontanter hemma som en del av sin krisberedskap.
Rapporten Finansiell krisberedskap – allmänhetens syn bygger på en riksrepresentativ undersökning och visar att många upplever en ökad osäkerhet inför framtiden. Fyra av tio tror att Sverige kan befinna sig i en allvarlig kris eller krigssituation inom de närmaste åren.
Trots det upplever många att de själva skulle klara sig relativt bra.
”Många verkar känna en stark tilltro till sin egen förmåga i en potentiell kris”, säger Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund som står bakom rapporten.
Samtidigt pekar undersökningen på att den faktiska beredskapen ofta är begränsad. Nära hälften av svenskarna har inte gjort några förberedelser alls, och den finansiella delen släpar efter jämfört med exempelvis mat, vatten och ficklampor.
Ekonomin – den bortglömda delen av krisberedskapen
När det kommer till pengar är hushållens beredskap särskilt låg. Bara 45 procent uppger att de har kontanter hemma som en del av sin krisberedskap, och av dem är det endast en mindre andel som har en större reserv.
”När det kommer till den finansiella beredskapen är vi betydligt sämre rustade i hushållen”, säger Björn Elfstrand.
Samtidigt uppger var fjärde svensk att de snabbt skulle få ekonomiska problem vid en störning i betalningssystemen. Många efterfrågar också mer kunskap. Drygt fyra av tio anser att de behöver bättre information om hur man kan förbereda sig ekonomiskt inför en kris.
Mer än kontanter – men också kontanter
Finansiell krisberedskap handlar inte bara om sedlar och mynt. Det handlar också om marginaler, planering och kunskap.
”Finansiell krisberedskap handlar om mer än kontanter – det handlar om ekonomiska marginaler och en plan för det oförutsedda. I dag ser vi ett glapp mellan människors upplevda trygghet och deras faktiska förberedelser”, säger Björn Elfstrand.
Rapporten lyfter också vikten av fysisk närvaro och fungerande infrastruktur. Antalet bankkontor i Sverige har minskat kraftigt de senaste decennierna, vilket kan få betydelse i en krissituation – både för hushåll och samhälle.
Sparbankens roll – nära även när det blåser
Som sparbank är vi en del av det lokala samhället, med fysisk närvaro, personliga relationer och digitala tjänster som kompletterar varandra. Det är en styrka – inte minst när trygghet och tillgänglighet blir extra viktigt.
Att stärka den finansiella krisberedskapen handlar om både individuella val och gemensamma lösningar. Kunskap, förberedelse och närhet spelar alla en roll när det oväntade händer.
Fakta: Hur förberedda är vi?
- 35 procent av svenskarna tror att de skulle klara sig bättre än genomsnittet i en allvarlig kris.
- 44 procent har inte gjort några förberedelser alls inför en kris- eller krigssituation.
- 55 procent saknar kontanter hemma som en del av sin krisberedskap.
- Endast 23 procent av dem som har kontanter har mer än 2 000 kronor i reserv.
- Var fjärde svensk uppger att de snabbt skulle få ekonomiska problem vid störningar i betalningssystemen.
- Bara var tredje känner sig trygg med att bankerna är förberedda för en kris.
- Fyra av tio efterfrågar mer information om hur man kan förbereda sin ekonomi inför en kris.
Källa: Sparbankernas Riksförbund
