Innebörden av begreppet inflation är en ökning av den allmänna prisnivån, vilket påverkar hur mycket dina pengar räcker till. Inflation gör alltså att dina pengar minskar i värde och du kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Du får helt enkelt mindre kvar att leva på.

Inflation kan uppstå av många olika anledningar. Det kan vara att ett lands centralbank har tryckt för mycket sedlar, det vill säga ökat penningmängden för mycket. En annan orsak kan vara att efterfrågan på varor och tjänster är ovanligt stor, större än företagen hinner med att möta, vilket leder till högre priser. Högre kostnader för att producera varor och tjänster, exempelvis stigande energipriser, kan också leda till inflation. Likaså kan för höga löneökningar leda till högre inflation, eftersom det leder till ökad privat konsumtion, vilket driver på priserna. Men också för att höjda lönekostnader gör att företagen höjer priserna på de varor och tjänster som produceras, för att parera kostnaderna. Förväntningar om högre inflation och prisökningar kan också orsaka inflation, då hushållen kan ställa krav på högre löner, vilket företagen kompenserar med högre priser, och så är inflationsspiralen igång.

I sin mest extrema form, hyperinflation, har centralbanker tryckt för stora mängder pengar och förtroendet för ett lands ekonomi – och därmed också dess institutioner – har kollapsat. Kanske har du sett bilder från 1920-talets Tyskland, där hyperinflationen gjorde den tyska marken så värdelös att löner betalades ut dagligen för att inte helt ätas upp av urholkningen och folk bar sina sedlar i resväskor till affären.*

För att inte hamna ens i närheten av ett sådant scenario, vakar världens centralbanker noggrant över inflationen, en uppgift som också har kommit att bli den främsta för penningpolitiken. I Sverige har Riksbanken som mål att hålla inflationen på två procent per år, vilket man gör genom att höja eller sänka styrräntan.

Behöver inflationen dämpas och ekonomin kylas ner höjer Riksbanken räntan. Höjda räntor leder till att lönsamheten i företagen minskar, företagen får svårare att få krediter och investeringarna avtar. Högre räntor gör också att hushållens och företagens konsumtion minskar, mer pengar går åt att betala lån och mindre blir kvar att spendera på annat. Högre räntor leder också till att folk sparar mer, vilket också dämpar konsumtionen. Sammantaget minskar efterfrågan i ekonomin, vilket påverkat priserna nedåt och inflationen sjunker.

Så även om det på individnivå kan upplevas positivt med en hög löneökning, och mer kvar i plånboken, så kan det på sikt leda till en för hög löneökningstakt i samhället i stort, med hög inflation och dyrare varor och tjänster. Ett sådant höjt kostnadsläge kan i förlängningen innebära sämre konkurrenskraft för företagen och att man tvingas avskeda. Om fler blir arbetslösa minskar den sammanlagda konsumtionen i landet och tillväxten minskar, vilket ytterligare kan spä på den negativa utvecklingen. Så att hålla inflationen i schack, är en delikat balansgång.