Fiskuppfödning på landsbygden, hur går det till? Ja, sedan 2012 har marinbiologen Johan Ljungquist och ingenjören Mikael Olenmark Dessalles funderat på den frågan och utvecklat sin idé om hållbar fiskuppfödning i gårdsanpassad skala.

Duon, som möttes i sin passion för hållbarhet, köpte en gård i Skåne, där de fyllde ekonomibyggnaderna med bassänger och utvecklade ett system som integrerar lant- och vattenbruk, med minimala utsläpp och negativa miljöeffekter.

- Det här är världens mest hållbara fiskuppfödning. Vi föder upp snabbväxande, afrikanska sötvattensfiskar i slutna, noga kontrollerade bassängsystem, säger Johan Ljungquist, Gårdsfisks vd, och förtydligar att med hållbart avses att fiskproduktionen är hållbar såväl ekonomiskt, som socialt, miljö- och klimatmässigt samt djurvälfärdsmässigt.Deras system hindrar överskottsnäring och fiskar från att ”läcka ut” i naturen och sparar både vatten och energi. Spillvattnet som inte cirkulerar i bassängerna samlas upp och används för bevattning, och detsamma gäller fiskgödslet, som används i jordbruket.

Att idén är i ropet, och skulle bidra till en lösning på en rad stora globala utmaningar, syns i ett stort intresse för Gårdsfisk. Bolaget har fått in 29 miljoner kronor i riskkapital och tecknat produktionsavtal med ett antal gårdar i Skåne, och på tre års sikt är målet att minst 10 anläggningar ska vara i drift som tillsammans ska producera cirka 2 000 ton fisk.

- Vi börjar i Skåne, eftersom verksamheten än så länge är beroende av närheten till vår gård som ligger i Kristianstadtrakten. Det är där fisken tas om hand och distribueras vidare ut i handeln, säger Johan Ljungquist.

Från dagens produktion på cirka 80 ton är steget till 2 000 ton stort, men nödvändigt, menar han:

- För att bli leverantör till de stora spelarna i livsmedelsbranschen måste man kunna leverera tillräckliga kvantiteter, så det här är bara början.

Johan Ljungquist lyfter fram många fördelar med fiskuppfödning jämfört med annan jordbruksproduktion.

- Kalkylen för fiskuppfödningen är bättre än för mycket annat inom jordbruksproduktionen. Fiskuppfödning är inte heller särskilt arbetsintensivt, och det är framförallt inte lika tungt som mycket annat arbete inom lantbruket. Det är lätt att se fördelarna med en verksamhetsgren som den här, säger Johan Ljungquist.

Därtill är fisk en av de bästa foderomvandlare som finns, där ett kilo mat ungefär ger ett kilo tillväxt.

För att bli aktuell för ett kontrakt med Gårdsfisk bör en lantbrukare ha lokaler på cirka 1 500 kvadratmeter, vara beredd att investera mellan 5,5 och 11 miljoner kronor, beroende på hur lokalerna ser ut, och ha erfarenhet av att arbeta med djur.

- Fiskar faller under samma lagstiftning och regler som andra djur i lantbruket och ska behandlas därefter. Därför ställer vi höga krav på att våra samarbetspartners förstår vikten av hygien, djurskötsel och miljökrav. Det är också därför vi väljer att prata om fiskuppfödning, inte om fiskodling, säger Johan Ljungquist.

Kretslopp är ett nyckelord i verksamheten, men cirkeln är ännu inte helt sluten.

- Vi importerar fortfarande fodret till fiskarna, eftersom det inte finns någon svensk leverantör ännu. Merparten av fodret består av vegetabilier och vår ambition är att det på sikt ska bestå av produkter helt från det svenska skogs- och jordbruket, säger Johan Ljungquist.

Gårdsfisk var en av vinnarna i Swedbanks entreprenörstävling Rivstart 2019 och blev årets Klimatbonde 2020.

- Priser är värdefulla, de ger energi, positiv publicitet och många värdefulla kontakter som är viktiga för att fortsätta orka förändra livsmedelssystemet, säger Johan Ljungquist.