Skillnader mellan investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (KF)
Att placera sina pengar på ett investeringssparkonto (ISK) eller i en kapitalförsäkring (KF) har blivit alltmer populärt. Sparformerna beskattas inte på ett traditionellt sätt, då det inte tas ut någon skatt på utdelningar, vinster eller räntor. I stället schablonbeskattas de sammanlagda tillgångarna på kontot årligen. Men det finns viktiga skillnader.
Kvittning
Schablonskatten på ett ISK betalas via den privata inkomstdeklarationen och beskattas under inkomstslaget kapital. Därför kan schablonintäkten kvittas mot kapitalförluster från andra placeringar utanför ISK och ränteutgifter på bostadslån. Detta ger flexibilitet att minska den totala skattebördan genom strategisk portföljhantering.
Det går däremot inte att kvitta utgiftsräntor och kapitalförluster mot schablonskatten i en kapitalförsäkring. Detta eftersom avkastningsskatten i KF betalas direkt av försäkringsbolaget och redovisas i försäkringsbolagets inkomstdeklaration. Om du däremot värdesätter anonymitet kan KF vara ett bättre alternativ eftersom underlaget för avkastningsskatt inte syns i din personliga deklaration.
Arv och förmånstagare
En annan viktig skillnad mellan ISK och kapitalförsäkring är vad som händer vid dödsfall. Ett ISK ingår i dödsboet och fördelas enligt arvsordningen eller testamente, medan en kapitalförsäkring betalas ut direkt till vald förmånstagare utanför dödsboet. Detta gör kapitalförsäkring särskilt lämplig för sambopar som vill säkra varandra, eftersom sambor saknar legal arvsrätt. Kapitalförsäkringen ger också snabbare utbetalning utan att behöva vänta på dödsbohandläggning. Tänk dock på att bröstarvingar kan begära jämkning om fördelningen blir ojämn, vilket innebär att de kan kräva del av försäkringsbeloppet för att säkra sin laglott.
Utdelningar från utländska aktier
För dig som investerar i utländska aktier finns väsentliga skillnader mellan ISK och kapitalförsäkring, som har sin grund i ägarstrukturen.
Vid en KF äger försäkringsbolaget formellt aktierna, vilket innebär att du saknar rösträtt. Däremot hanterar försäkringsbolaget hela källskatteprocessen åt dig. Du behöver inte hantera något själv i deklarationen.
På ett ISK-konto äger du själv aktierna, vilket ger dig rösträtt men innebär att du betalar källskatten och själv måste begära avräkning i deklarationen. En viktig begränsning är att du inte kan få tillbaka mer källskatt än vad som motsvarar kontots schablonintäkt. Risken att inte få tillbaka hela källskatten är särskilt stor vid underskott av kapital, vilket ofta drabbar bolånetagare.
Ränteavdrag vid värdepappersbelåning
Från och med 2025 gäller att privatpersoner endast får dra av ränteutgifter på lån som lämnas mot särskilda former av säkerhet och det har varit upp till Skatteverket att tolka när räntan är avdragsgill. När det gäller ränteavdrag vid värdepappersbelåning görs en viktig åtskillnad mellan belåning av ISK och KF.
Räntan på aktielån är fullt avdragsgill på ett ISK och kan kvittas mot schablonintäkten, medan ränteavdraget på kapitalförsäkring togs bort helt från 2026. Skatteverket motiverar detta med att värdepapperen i en kapitalförsäkring formellt ägs av försäkringsbolaget och därför inte kan ställas som säkerhet på det sätt som krävs för ränteavdrag. För dig som använder värdepappersbelåning är alltså ISK mer fördelaktigt än KF för att få avdrag för räntekostnader kopplat till värdepapperskrediten.
Information om investerarskyddet och insättningsgaranti
Värdepapper på ISK omfattas av det statliga investerarskyddet.
Investerarskyddet ger dig som kontohavare rätt till ersättning om banken går i konkurs och du inte kan få ut dina finansiella instrument (värdepapper). Beloppet är för närvarande högst 250 000 kr. Om du vill ha ersättning ska du senast ett år från dagen för konkursbeslutet vända dig till Riksgälden, som beslutar om och betalar ut ersättningen.
Kontanta medel på ISK omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden.
Du som kontohavare har rätt till ersättning för din sammanlagda kontobehållning i banken med ett belopp om högst 1 150 000 kr. Utöver det kan du enligt lag under vissa förutsättningar få ersättning för vissa insättningar som hänförs till vissa särskilda angivna händelser, t ex försäljning av privatbostad, med högst 5 000 000 kr.
Riksgälden betalar ut ersättningen inom 7 arbetsdagar från den dag som banken försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in.
Skydd för investeringar i en kapitalförsäkring
Investeringar i kapitalförsäkringar har ett särskilt skydd. Ett försäkringsbolag är skyldigt enligt lag att alltid ha tillgångar som fullt ut motsvarar de krav som försäkringstagarna har på bolaget plus en viss skyddsmarginal. Finansinspektionen bevakar att detta uppfylls och försäkringsbolaget rapporterar löpande sina tillgångar till Finansinspektionen. Försäkringsbolaget får inte använda tillgångarna i en kapitalförsäkring i sin övriga verksamhet.
Tillgångarna antecknas i ett särskilt register, ett s k förmånsrättsregister, och om ett försäkringsbolag skulle gå i konkurs har försäkringstagaren förmånsrätt (första rätten) till betalning ur tillgångarna som antecknats i registret. Till skillnad från insättningsgarantin som gäller för bankkonton och investerarskyddet som gäller för värdepappersinstitut finns det ingen beloppsbegränsning, utan hela sparandet är skyddat på detta sätt.
Riskinformation
Investeringar innebär en risk. Fonder kan öka och minska kraftigt i värde. Faktablad och informationsbroschyr finns i Fondlistan.